MINA HÄSTAR
Min första häst, Eliases Thure är nog världens snällaste c-ponny. Vi köpte honom den sjätte oktober 2006, då var jag bara tio år. Det jag minns av provridningen var att jag var så nervös så jag skakade, att rida gick itne heller så bra. Jag fick honom knappt att galoppera, han bockade och jag vågade inte hoppa högre än 30cm. Men jag var kär i honom redan från första början. Men som tio år kan man inte ta så mycket ansvar och dom olika stallen jag stog i fick jag ta ganska mycket skit då jag inte visste vad som var rätt eller fel. Men sen blev jag äldre och jag lärde mig hur man skulle vara i stallet och hur man skulle göra på hästryggen, han lärde mig.
Min andra häst var Junior Bror, han var en sjuårig travare som inte dög som travare. När vi köpte honom var han halft inriden och mager som satan. Till en början fick jag inte ens rida men när han hade lagt på sig lite hull var det bara att börja. Då var jag tolv år och skulle rida in en storhäst (155cm) och det funkade ganska bra. Men under den här tiden hade jag både Brolle och Thure och jag började tappa intresset, det var inte lika roligt att gå ut till stallet och jag orkade knappt göra det heller. Därför valde jag/vi att sälja båda hästarna, båda kom till bra hem.
Efter åtta månader, fyllda av tårar, utan häst köpte vi min tredje häst, busponnyn Al Caponé. Det var för lite mer än ett år sedan och han var bara tre år gammal. Han var inte inriden, insutten osv. och han hade heller nästan ingen respekt för männsikor. Med lite träning kunde man iallfall gå med honom i grimma och grimskaft. Första gången jag satt på honom var i somras och sen fick jag också lite hjälp med inridningen. Han fick sen utbildas vidare.
Min nuvarande ponny är då Maja, fem år och halvgalen. I huvudet är hon som tio och hon gör alltid sitt bästa. Mitt mål är att i år starta henne i någon clear round men det känns ändå som att vi har utvecklats mycket på en kort tid. Jag har bara haft henne i några månader och nu dom senaste veckorna har hon haft vintervila (isgata överallt) men jag ska försöka få igång henne på sportlovet.
Jag förstår att ni tycker att jag är väldigt söt på alla bilder också!
Min andra häst var Junior Bror, han var en sjuårig travare som inte dög som travare. När vi köpte honom var han halft inriden och mager som satan. Till en början fick jag inte ens rida men när han hade lagt på sig lite hull var det bara att börja. Då var jag tolv år och skulle rida in en storhäst (155cm) och det funkade ganska bra. Men under den här tiden hade jag både Brolle och Thure och jag började tappa intresset, det var inte lika roligt att gå ut till stallet och jag orkade knappt göra det heller. Därför valde jag/vi att sälja båda hästarna, båda kom till bra hem.
Efter åtta månader, fyllda av tårar, utan häst köpte vi min tredje häst, busponnyn Al Caponé. Det var för lite mer än ett år sedan och han var bara tre år gammal. Han var inte inriden, insutten osv. och han hade heller nästan ingen respekt för männsikor. Med lite träning kunde man iallfall gå med honom i grimma och grimskaft. Första gången jag satt på honom var i somras och sen fick jag också lite hjälp med inridningen. Han fick sen utbildas vidare.
Min nuvarande ponny är då Maja, fem år och halvgalen. I huvudet är hon som tio och hon gör alltid sitt bästa. Mitt mål är att i år starta henne i någon clear round men det känns ändå som att vi har utvecklats mycket på en kort tid. Jag har bara haft henne i några månader och nu dom senaste veckorna har hon haft vintervila (isgata överallt) men jag ska försöka få igång henne på sportlovet.
Jag förstår att ni tycker att jag är väldigt söt på alla bilder också!
Kommentarer
Trackback